[innehåll]

W3C

Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0

Lead translating organization: Funka Nu AB (Web Site: http://www.funkanu.se)
Coordinator of the translation: Susanna Laurin (susanna.laurin@funkanu.se)
Translators: Sara Bryde (sara.bryde@funkanu.se), Andreas Cederbom (andreas.cederbom@funkanu.se), Stefan Johansson (stefan.johansson@funkanu.se) and Johan Kling (johan.kling@funkanu.se)

Auktoriserad Svensk Översättning

Datum för offentliggörande: 23 oktober 2012

Denna version:
http://www.w3.org/Translations/WCAG20-sv/
Senaste version:
http://www.w3.org/Translations/WCAG20-sv/WCAG20-sv-20121023/
Originalversion:
http://www.w3.org/TR/WCAG20/
Errata:
http://www.funkanu.se/WCAG2-Errata
Organisation ansvarig för översättningen:
Funka Nu AB (Web Site: http://www.funkanu.se)
Koordinator för översättningen: Susanna Laurin (susanna.laurin@funkanu.se)
Översättare: Sara Bryde (sara.bryde@funkanu.se), Andreas Cederbom (andreas.cederbom@funkanu.se), Stefan Johansson (stefan.johansson@funkanu.se) and Johan Kling (johan.kling@funkanu.se)
Referensgrupp i översättningsarbetet:
http://lists.w3.org/Archives/Public/w3c-translators/2009OctDec/0225.html
Sammanfattning av publika kommentarer från översättningsarbetet:
http://lists.w3.org/Archives/Public/w3c-translators/2012OctDec/0009.html
http://www.funkanu.se/WCAG2-Comments

Detta är en auktoriserad översättning av ett W3C-dokument. Offentliggörandet av denna översättning har följt stegen som beskrivs i Policy for W3C Authorized Translations. I händelse av tvister, är den auktoritativa versionen av produktspecifikationen det ursprungliga, engelska dokument.

Riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll (WCAG) 2.0

W3C Recommendation 11 December 2008

Denna version:
http://www.w3.org/TR/2008/REC-WCAG20-20081211/
Senaste version:
http://www.w3.org/TR/WCAG20/
Föregående version:
http://www.w3.org/TR/2008/PR-WCAG20-20081103/
Redaktörer:
Ben Caldwell, Trace R&D Center, University of Wisconsin-Madison
Michael Cooper, W3C
Loretta Guarino Reid, Google, Inc.
Gregg Vanderheiden, Trace R&D Center, University of Wisconsin-Madison
Tidigare redaktörer:
Wendy Chisholm (fram till Juli 2006 vid W3C)
John Slatin (fram till Juni 2006 vid Accessibility Institute, University of Texas at Austin)
Jason White (fram till Juni 2005 vid University of Melbourne)

Se erratan för detta dokument. Den kan innehålla normativa rättelser.

Se också översättningar translations.

Detta dokument finns också tillgängligt i icke-normativa format via: Alternate Versions of Web Content Accessibility Guidelines 2.0


Sammanfattning

Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0 innehåller ett stort antal rekommendationer för att göra webbinnehåll mer tillgängligt. Genom att följa dessa rekommendationer görs innehållet tillgängligt för en bredare skara människor med olika typer av funktionsnedsättningar såsom synnedsättningar, hörselnedsättning, inlärningssvårigheter, kognitiva funktionsnedsättningar, begränsad rörlighet, talsvårigheter, ljuskänslighet och kombinationer av dessa. Genom att följa dessa riktlinjer kommer ditt webbinnehåll för det mesta även att bli mer användbart för alla användare.

Framgångskriterierna i WCAG 2.0 är skrivna som teknikoberoende, mätbara påståenden. I separata dokument finns vägledning om hur du bäst uppfyller framgångskriterierna med specifika tekniker, samt generell information om hur du tolkar dem. Se Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) Overview för en introduktion och länkar till WCAG:s tekniska material och utbildningsmaterial.

WCAG 2.0 ersätter Web Content Accessibility Guidelines 1.0 [WCAG10] som publicerades som W3C:s rekommendation i maj 1999. Även om det är möjligt att följa antingen WCAG 1.0 eller WCAG 2.0 (eller båda) rekommenderar W3C att nytt och uppdaterat innehåll följer WCAG 2.0. W3C rekommenderar även att policyer för webbtillgänglighet refererar till WCAG 2.0.

Status för dokumentet

Denna sektion beskriver status för detta dokument vid tiden för dess publicering. Andra dokument kan ersätta detta. En lista över aktuella W3C-publikationer och den senast reviderade versionen av denna tekniska rapport finns i W3C technical reports indexhttp://www.w3.org/TR/.

Detta är Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0 W3C Recommendation från Web Content Accessibility Guidelines Working Group.

Detta dokument har granskats av medlemmar i W3C, av mjukvaruutvecklare, av andra W3C-grupper och intressenter, och är godkänt av W3C:s ledning som W3C Recommendation. Det är ett stabilt dokument som kan användas som referensmaterial eller citeras i andra dokument. W3C:s roll i framtagandet av denna Recommendation är att dra uppmärksamhet till specifikationen och att främja dess breda tillämpning. Detta förstärker och förbättrar funktionaliteten och interoperabiliteten på webben.

Som stöd för WCAG 2.0 finns de tillhörande, icke-normativa dokumenten Understanding WCAG 2.0 och Techniques for WCAG 2.0. Även om dessa dokument saknar den formella status som WCAG 2.0 har så bidrar de med information som är viktig för att förstå och implementera WCAG.

Arbetsgruppen hänvisar alla som vill lämna kommentarer till att göra det via speciellt webbformulär. Om det inte är möjligt kan kommentarer även skickas till public-comments-wcag20@w3.org. Arkivet för epostlistan med offentliga kommentarer är öppet för alla. Mottagna kommentarer rörande WCAG 2.0:s rekommendation kan inte resultera i ändringar i denna version av riktlinjerna, men kan komma att adresseras i errata eller i framtida versioner av WCAG. Arbetsgruppen har inga planer på att ge formella svar på kommentarer. Arkiven med epostlistan med diskussioner om WCAG WG är öppna för allmänheten och framtida arbete i arbetsgruppen kan komma att behandla kommentarer rörande detta dokument.

Detta dokument har tagits fram som en del av W3C:s Web Accessibility Initiative (WAI). WCAG-arbetsgruppens mål behandlas i WCAG Working Group charter. WCAG-arbetsgruppen är en del av WAI Technical Activity.

Detta dokument skapades av en grupp som verkar under 5 February 2004 W3C Patent Policy. W3C tillhandahåller en offentlig lista med patentupplysningar kopplade till resultatet av gruppens arbete. Sidan innehåller även instruktioner för hur man informerar om relevanta patent. Individer med specifik kunskap om ett patent som samma individ tror innehåller väsentliga anspråk måste delge information om detta i enlighet med sektion 6 av W3C Patent Policy.


Innehållsförteckning

Bilagor


Introduktion

Denna sektion är informativ.

Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0 definierar hur man gör webbinnehåll mer tillgängligt för människor med funktionsnedsättning. Tillgänglighet omfattar ett brett spektrum av funktionsnedsättningar, inklusive visuella, auditiva, fysiska, verbala, kognitiva, språkliga, inlärningsmässiga samt neurologiska nedsättningar. Även om dessa riktlinjer täcker ett brett spektra av aspekter så kan de inte hantera behoven för alla människor med alla olika typer, grader och kombinationer av funktionsnedsättningar. Dessa riktlinjer gör även webbinnehåll mer användbart för äldre individer med förändrade förmågor på grund av åldrande, och ofta även mer användbart för användare i allmänhet.

WCAG 2.0 är utvecklat genom W3C arbetsprocess i samarbete med enskilda individer och organisationer över hela världen, med målet att tillhandahålla en gemensam standard för webbtillgänglighet som uppfyller enskilda individers, organisationers och myndigheters behov på internationell nivå. WCAG 2.0 baseras på WCAG 1.0 [WCAG10] och är avsedd att kunna tillämpas med olika webbteknologier, nu såväl som i framtiden, och även för att vara mätbar genom en kombination av automatiska tester och manuella utvärderingar. För en introduktion till WCAG, se Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) Overview.

Webbtillgänglighet är inte bara beroende av ett tillgängligt innehåll utan även av tillgängliga webbläsare och andra användarprogram. Publiceringsverktyg spelar också en viktig roll för webbtillgängligheten. För en överblick över hur dessa delar av webbutveckling och interaktion fungerar tillsammans, se:

WCAG 2.0 Nivåer av vägledning

Det är en stor variation på de enskilda individer och organisationer som använder WCAG. Det inbegriper såväl webbdesigners som webbutvecklare, beslutsfattare, inköpare, lärare och studenter. För att tillgodose gruppernas olika behov erbjuds flera nivåer av vägledning; övergripande principer, generella riktlinjer, mätbara framgångskriterier och en omfattande samling med tillräckliga tekniker, rekommenderade tekniker, och dokumenterade, vanliga misstag med exempel, källor och kod.

  • Principer - Högst upp finns fyra principer som utgör själva grunden för webbtillgänglighet: möjlig att uppfatta, hanterbar, begriplig och robust. Se även Understanding the Four Principles of Accessibility.

  • Riktlinjer - Under principerna finns riktlinjer. De 12 riktlinjerna representerar de grundläggande målen som utvecklare ska jobba mot för att göra innehåll mer tillgängligt för användare med olika funktionsnedsättningar. Riktlinjerna är inte mätbara, men tillhandahåller det ramverk och övergripande stöd som behövs för att utvecklarna ska förstå framgångskriterierna och bättre implementera teknikerna.

  • Framgångskriterier - Till varje riktlinje finns mätbara framgångskriterier. Dessa gör det möjligt att använda WCAG 2.0 när krav- och tester för överensstämmelse är nödvändiga, till exempel inom designspecificering, inköp, lagstiftning och upprättande av kontrakt. För att tillgodose behoven hos olika grupper och i olika situationer så finns det tre nivåer att förhålla sig till: A (lägsta nivån), AA och AAA (högsta nivån). Ytterligare information om nivåerna i WCAG finns i Understanding Levels of Conformance.

  • Tillräckliga och rekommenderade tekniker - För varje riktlinje och framgångskriterium i själva WCAG-dokumentet har arbetsgruppen även dokumenterat ett brett spektrum av tekniker. Teknikerna är informativa och indelade i två kategorier: de som anses tillräckliga för att uppfylla framgångskriterierna och de som rekommenderas. De rekommenderade teknikerna går utöver vad som krävs för att uppfylla respektive framgångskriterium och ger utvecklare möjlighet att uppfylla riktlinjerna bättre. Vissa rekommenderade tekniker hanterar tillgänglighetsproblem som inte täcks av de mätbara framgångskriterierna. Där vanliga misstag är kända finns de också dokumenterade. Se även Sufficient and Advisory Techniques in Understanding WCAG 2.0.

Alla dessa nivåer (principer, riktlinjer, framgångskriterier samt tillräckliga och rekommenderade tekniker) samverkar för att ge stöd i hur man gör innehåll mer tillgängligt. Utvecklare uppmuntras att beakta och tillämpa alla nivåer som de kan, inklusive rekommenderade tekniker, för att på bästa möjliga sätt möta behoven hos en så bred grupp användare som möjligt.

Observera att inte ens innehåll som möter den högsta nivån (AAA) kommer att vara tillgängligt för alla individer med olika typer, grader, eller kombinationer av funktionsnedsättningar, speciellt inom områden som rör kognition, språk och inlärning. Utvecklare uppmuntras att överväga samtliga tekniker, inklusive de rekommenderade, såväl som att söka relevanta råd gällande bästa praxis för att säkerställa att webbinnehåll är tillgängligt, så långt det är möjligt, för dessa grupper. Metadata kan hjälpa användare att hitta innehåll som bäst passar deras behov.

WCAG 2.0 Stöddokument

WCAG 2.0-dokumentet är skapat för att tillgodose behoven hos de som behöver en stabil och refererbar teknisk standard. Andra dokument, så kallade stöddokument, baseras på WCAG 2.0 och uppfyller andra viktiga ändamål, inklusive möjligheten att uppdateras för att beskriva hur WCAG kan appliceras på nya teknologier. Stöddokument inkluderar:

  1. How to Meet WCAG 2.0 - En anpassningsbar och snabb hänvisning till WCAG 2.0 som inkluderar samtliga riktlinjer, framgångskriterier och tekniker som kan användas av utvecklare då de utvecklar och utvärderar webbinnehåll.

  2. Understanding WCAG 2.0 - En guide till att förstå och implementera WCAG 2.0. Det finns ett kortfattat förståelsedokument för varje enskild riktlinje och framgångskriterium i WCAG 2.0, och för nyckelområden.

  3. Techniques for WCAG 2.0 - En samling tekniker och vanliga misstag, vart och ett i separata dokument som inkluderar beskrivningar, exempel, koder och tester.

  4. The WCAG 2.0 Documents - Ett diagram och en beskrivning av hur de tekniska dokumenten är relaterade och sammanlänkade.

Se Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) Overview för en beskrivning av stödmaterial för WCAG 2.0, bl.a. undervisningsmaterial relaterat till WCAG 2.0. Ytterligare resurser som täcker områden såsom verksamhetsnyttan av webbtillgänglighet, planering av implementation för att öka webbplatsers tillgänglighet, och policyer för tillgänglighet är listade i WAI Resources.

Viktiga termer i WCAG 2.0

WCAG 2.0 innehåller tre viktiga termer som skiljer sig från WCAG 1.0. Var och en av dessa introduceras kortfattat nedan och definieras i sin helhet i ordlistan.

Webbsida

Det är viktigt att förstå att i denna standard så inkluderar termen "Webbsida" mycket mer än statiska HTML-sidor. Termen inkluderar också de allt mer dynamiska webbsidor som börjat dyka upp på internet, inklusive "sidor" som kan presentera interaktiva sociala medier. Exempelvis inkluderar termen "webbsida" även interaktiva, filmliknande gränssnitt som återfinns i en enskild URI. För mer information se Understanding "Web Page".

Automatiskt tydliggjord

Ett flertal framgångskriterier kräver att innehåll (eller vissa aspekter av innehållet) ska vara "automatiskt tydliggjort." Det betyder att innehållet levereras på ett sätt så att användarprogram, även hjälpmedel, kan extrahera och presentera denna information i olika former för användare. För mer information om detta, se Understanding Programmatically Determined.

Stöd för tillgänglighet

Att använda teknik på ett sätt som har stöd för tillgänglighet betyder att tekniken fungerar med hjälpmedel och tillgänglighetsfunktioner i operativsystem, webbläsare och andra användarprogram. Webbtekniker kan endast förlitas på att uppfylla framgångskriterierna i WCAG 2.0 om de används på ett sätt så att de får " stöd för tillgänglighet". Webbteknikerna kan användas på ett sätt som inte har stöd för tillgänglighet (som inte fungerar med hjälpmedel och så vidare) så länge man inte förlitar sig på att de ska uppfylla några framgångskriterier (det vill säga, att samma information eller funktionalitet finns tillgänglig på annat sätt som uppfyller framgångskriterierna).

Definitionen av "Stöd för tillgänglighet" finns under sektionen Bilaga A: Ordlista i dessa riktlinjer. För mer information, se Understanding Accessibility Support.

WCAG 2.0 Riktlinjer

Denna sektion är normativ.

Princip 1: Möjlig att uppfatta – Information och komponenter i ett användargränssnitt måste presenteras för användare på sätt som de kan uppfatta.

Riktlinje 1.1 Textalternativ: Tillhandahåll alternativ i form av text till allt icke-textbaserat innehåll så att det kan konverteras till format som användarna behöver, till exempel stor stil, punktskrift, tal, symboler eller enklare språk.

1.1.1 Innehåll som inte är text: Allt innehåll som inte är text, som presenteras för användaren har ett textalternativ med samma syfte, utom i de situationer som anges nedan. (Nivå A)

  • Navigeringsmetod/funktion, inmatning: Om innehåll som inte är text är en navigeringsmetod/funktion eller accepterar inmatning från användare så ska den ha ett namn som beskriver dess syfte. (Se Riktlinje 4.1 för ytterligare krav på navigeringsmetod/funktion och innehåll som accepterar inmatning från användare).

  • Tidsberoende media: Om innehåll som inte är text är tidsberoende media så ger ett textalternativ åtminstone en beskrivning av det innehåll som inte är text. (Se Riktlinje 1.2 för ytterligare krav på media).

  • Test: Om innehåll som inte är text är ett test eller en övning som inte skulle fungera om det visades som text, så ger ett textalternativ åtminstone en beskrivning av det innehåll som inte är text.

  • Sensorisk: Om innehåll som inte är text främst är avsett för att ge en specifik sensorisk upplevelse så ger ett textalternativ åtminstone en beskrivning av det innehåll som inte är text.

  • CAPTCHA: Om syftet med innehållet som inte är text är att bekräfta att en människa, snarare än en dator, försöker komma åt informationen så ska textalternativ som identifierar och beskriver syftet av innehållet tillhandahållas. Alternativa former av CAPTCHA, som använder sig av utmatningsmetoder för olika typer av sensorisk upplevelse, tillhandahålls för att tillgodose olika funktionsnedsättningar.

  • Dekoration, formatering, osynlig: Om innehåll som inte är text är rent dekorativt, bara används för visuell formatering eller inte presenteras för användare, så implementeras det på ett sätt så att det kan ignoreras av hjälpmedel.

Riktlinje 1.2 Tidsberoende media: Tillhandahåll alternativ till tidsberoende media.

1.2.1 Enbart ljud och enbart video (Förinspelad): För förinspelat ljud (enbart) och förinspelad video (enbart) gäller följande, utom när ljudet eller videon är ett mediealternativ till text och tydligt märkt som sådant: (Nivå A)

  • Förinspelat ljud (enbart): Det finns ett alternativ till tidsberoende media som presenterar information motsvarande det förinspelade ljudinnehållet.

  • Förinspelad video (enbart): Det finns antingen ett alternativ till tidsberoende media eller ett ljudspår som presenterar information motsvarande det förinspelade videoinnehållet.

1.2.2 Textbeskrivningar (Förinspelade): Det finns textbeskrivningar till allt förinspelat ljud innehåll i synkroniserad media, utom när mediet är ett mediealternativ till text och tydligt är märkt som sådant. (Nivå A)

1.2.3 Ljudbeskrivning eller mediealternativ (Förinspelat): Det finns ett alternativ till tidsberoende media eller en ljudbeskrivning av det förinspelade video innehållet i synkroniserad media, utom när mediet är ett mediealternativ till text och tydligt är märkt som sådant. (Nivå A)

1.2.4 Textbeskrivningar (direktsända): Det finns textbeskrivningar av allt direktsänt ljudinnehåll i synkroniserad media. (Nivå AA)

1.2.5 Ljudbeskrivning (förinspelad): Det finns ljudbeskrivningar av allt förinspelat videoinnehåll i synkroniserad media. (Nivå AA)

1.2.6 Teckenspråk (förinspelat): Det finns teckenspråksöversättningar av allt förinspelat ljud innehåll i synkroniserad media. (Nivå AAA)

1.2.7 Utökad ljudbeskrivning (förinspelad): Där pauser i förgrundsljudet inte räcker för att skapa en ljudbeskrivning som förmedlar meningen med videon, så finns en utökad ljudbeskrivning av allt förinspelat videoinnehåll i synkroniserad media. (Nivå AAA)

1.2.8 Mediealternativ (förinspelat): Det finns ett alternativ till tidsberoende media av all förinspelad synkroniserad media och för alla förinspelade videos (enbart). (Nivå AAA)

1.2.9 Enbart ljud (direktsänt): Det finns ett alternativ till tidsberoende media som presenterar information motsvarande direktsänt ljudinnehåll (enbart). (Nivå AAA)

Riktlinje 1.3 Anpassningsbart: Skapa innehåll som kan presenteras på olika sätt (exempelvis med enklare layout) utan att information eller struktur går förlorad.

1.3.1 Information och relationer: Information, struktur, och relationer som förmedlas genom presentation kan bli automatiskt tydliggjord eller finnas som text. (Nivå A)

1.3.2 Meningsfull ordning: När meningen med innehållet påverkas av ordningen det presenteras i, kan en logisk läsordning bli automatiskt tydliggjord. (Nivå A)

1.3.3 Sensoriska kännetecken: Instruktioner för att förstå och styra innehåll är inte enbart beroende av sensoriska kännetecken såsom form, storlek, visuell placering, orientering eller ljud. (Nivå A)

Anmärkning: För krav som har med färg att göra, se Riktlinje 1.4.

Riktlinje 1.4 Urskiljbart: Gör det enklare för användare att se och höra innehåll, bland annat genom att skilja förgrund från bakgrund.

1.4.1 Användning av färger: Färg används inte som det enda visuella sättet att förmedla information, indikera en handling, fråga om återkoppling eller särskilja ett visuellt element. (Nivå A)

Anmärkning: Detta framgångskriterium tar specifikt upp färgperception. Andra typer av perception behandlas i Riktlinje 1.3 inklusive automatisk åtkomst av kod för färg och annan visuell presentation.

1.4.2 Kontroll av ljud: Om något ljud på en webbsida automatiskt spelas i mer än tre sekunder så ska det antingen finnas en metod/funktion för att pausa eller stoppa ljudet, eller en metod/funktion för att ändra ljudnivån. Denna kontroll ska vara oberoende av systemets ordinarie volymkontroll. (Nivå A)

Anmärkning: Eftersom innehåll som inte uppfyller detta framgångskriterium kan hindra en användares möjlighet att använda hela sidan, så måste allt innehåll på webbsidan uppfylla detta framgångskriterium (oavsett om innehållet används för att uppfylla andra framgångskriterier eller inte). Se Uppfyllnadskrav 5: inte störande.

1.4.3 Kontrast (minimum): Den visuella presentationen av text och text i form av bild har ett kontrastvärde på minst 4,5:1 med följande undantag: (Nivå AA)

  • Stor text: Text i stor stil och bilder av text i stor stil har ett kontrastvärde på minst 3:1.

  • Oväsentlig: Text eller text i form av bild som är en del av en inaktiv komponent i ett användargränssnitt är rent dekorativ, inte är synlig för någon, eller är en del av en bild som innehåller annat viktigt visuellt innehåll, har inga krav vad gäller kontrast.

  • Logotyper: Text som är en del av en logotyp eller ett varumärke har inget minimikrav vad gäller kontrast.

1.4.4 Förändring av textstorlek: Förutom för textbeskrivningar och text i form av bild, så kan text förstoras utan hjälpmedel upp till 200 procent utan att användaren förlorar innehåll eller funktionalitet. (Nivå AA)

1.4.5 Text i form av bild: Om den teknik som används kan skapa den visuella presentationen så ska text användas för att förmedla information hellre än text i form av bild, med följande undantag: (Nivå AA)

  • Anpassningsbar: Texten i form av bild kan bli visuellt anpassad efter användarens krav.

  • Avgörande betydelse: En utförlig presentation i form av text har avgörande betydelse för att förmedla informationen.

Anmärkning: Logotyper (text som är en del av en logotyp eller ett varunamn) anses ha avgörande betydelse.

1.4.6 Kontrast (utökad): Den visuella presentationen av text och text i form av bild har ett kontrastvärde på minst 7:1, med följande undantag: (Nivå AAA)

  • Stor Text/ Stor stil: Stor text/ Stor stil och stor text i form av bilder har ett kontrastvärde på minst 4,5:1.

  • Oväsentlig: Text eller text i form av bild som är en del av en inaktiv komponent i ett användargränssnitt, är rent dekorativ, inte är synlig för någon, eller är en del av en bild som innehåller annat viktigt visuellt innehåll, har inga krav vad gäller kontrast.

  • Logotyper: Text som är en del av en logotyp eller ett varumärke har inget minimikrav vad gäller kontrast.

1.4.7 Lågt eller inget bakgrundsljud: För förinspelat ljud innehåll (1) som i första hand innehåller tal i förgrunden, (2) som inte är en ljud-CAPTCHA eller en ljudlogotyp och (3) som inte i första hand är ett musikaliskt uttryck såsom sång eller rapp, gäller minst ett av följande: (Nivå AAA)

  • Inget bakgrundsljud: Ljudet innehåller inget bakgrundsljud.

  • Stänga av: Bakgrundsljudet går att stänga av.

  • 20 dB: Bakgrundsljudet är minst 20 decibel lägre än det talade förgrundsljudet med undantag för enstaka ljud som varar i endast en eller två sekunder.

    Anmärkning: Enligt definition av "decibel" så är bakgrundsljudet som uppfyller detta krav ungefär fyra gånger lägre än det talade förgrundsljudet.

1.4.8 Visuell Presentation: För den visuella presentationen av textblock, finns en metod/funktion för att uppnå följande: (Nivå AAA)

  1. Förgrunds- och bakgrundsfärger kan väljas av användaren.

  2. Spaltbredden överstiger inte 80 tecken eller glyfer (40 om CJK).

  3. Texten har inte marginaljusterats (det får inte vara både rak vänster- och rak högermarginal).

  4. Radavstånd är minst 1,5 inom stycken och avståndet mellan stycken är minst 1,5 gånger större än radavståndet.

  5. Textstorlek kan förändras utan hjälpmedel upp till 200 procent på ett sätt som inte kräver att användaren behöver scrolla horisontellt för att läsa en textrad i ett helskärmsfönster.

1.4.9 Text i form av bild (utan undantag): Text i form av bild används enbart rent dekorativt eller när en särskild presentation av text är av avgörande betydelse för informationen som förmedlas. (Nivå AAA)

Anmärkning: Logotyper (text som är en del av en logotyp eller ett varumärke) anses vara av avgörande betydelse.

Princip 2: Hanterbar - Komponenter i ett användargränssnitt och navigering måste vara hanterbara.

Riktlinje 2.1 Tillgängligt via tangentbord: All funktionalitet ska vara åtkomlig med ett tangentbord.

2.1.1 Tangentbord: All funktionalitet är hanterbar via ett gränssnitt för tangentbord utan att det krävs särskild timing för varje enskild tangenttryckning. Detta gäller med undantag för när den underliggande funktionaliteten kräver inmatning som är beroende av mönstret som skapas av användarens rörelser och inte bara slutpunkterna. (Nivå A)

Anmärkning 1: Detta undantag gäller den underliggande funktionaliteten, inte sättet man matar in information. Om man exempelvis använder handskrift för att mata in text så kräver inmatningstekniken (handskrivning) mönsterberoende inmatning, men den underliggande funktionaliteten (textinmatning) kräver inte det.

Anmärkning 2: Detta förbjuder inte, och ska inte avskräcka från, att också använda styrning via mus eller andra inmatningsmetoder utöver tangentbordsstyrning.

2.1.2 Ingen tangentbordsfälla: Om tangentbordsfokus kan flyttas till en komponent på webbsidan via ett gränssnitt för tangentbord så kan också fokus flyttas bort från samma komponent med hjälp av ett gränssnitt för tangentbord. Om det krävs något mer än vanliga piltangenter, tabbtangenter eller andra standardiserade avslutningsmetoder för att flytta bort fokus så ska användaren informeras om hur det går till. (Nivå A)

Anmärkning: Eftersom innehåll som inte uppfyller detta framgångskriterium kan hindra en användares möjlighet att använda hela sidan, så måste allt innehåll på webbsidan uppfylla detta framgångskriterium (oavsett om innehållet används för att uppfylla andra framgångskriterier eller inte). Se Uppfyllnadskrav 5: inte störande.

2.1.3 Tangentbord (utan undantag): All funktionalitet kan styras via ett gränssnitt för tangentbord utan att det krävs särskild timing för varje tangenttryckning. (Nivå AAA)

Riktlinje 2.2 Tillräckligt med tid: Ge användaren tillräckligt med tid för att läsa och använda innehållet.

2.2.1 Justerbar tidsgräns: För varje satt tidsgräns gäller minst ett av följande: (Nivå A)

  • Stänga av: Användaren tillåts stänga av tidsgränsen i förväg, eller

  • Anpassa: Användaren tillåts justera tidsgränsen i förväg över ett brett intervall som är minst 10 gånger längden på den ursprungliga inställningen, eller

  • Utöka: Användaren varnas innan tiden går ut och ges minst 20 sekunder för att förlänga tidsgränsen genom en enkel handling (t ex "tryck ner mellanslagstangenten"). Användaren tillåts förlänga tidsgränsen åtminstone 10 gånger, eller

  • Undantag: realtid: Tidsgränsen är nödvändig för händelser i realtid (t ex auktioner), och inga alternativ till tidsgränsen är möjliga, eller

  • Undantag: avgörande betydelse: : Tidsgränsen har avgörande betydelse och att förlänga den skulle göra hela aktiviteten ogiltig, eller

  • Undantag: 20 timmar: Tidsgränsen är längre än 20 timmar.

Anmärkning: Detta framgångskriterium säkerställer att användarna kan fullfölja uppgifter utan oväntade förändringar av innehåll eller sammanhang som är resultatet av en tidsgräns. Detta framgångskriterium ska beaktas i samband med framgångskriterium 3.2.1, vilket sätter gränser för förändringar av innehåll eller sammanhang som är resultatet av användarnas agerande.

2.2.2 Paus, Stopp, Dölj: För information som rör sig, blinkar, rullar eller uppdateras automatiskt gäller samtliga punkter: (Nivå A)

  • Rörelse, blinkning, rullning (scrolling): För varje rörelse, blinkning eller rullning som (1) startar automatiskt, (2) pågår i mer än 5 sekunder, och (3) presenteras tillsammans med annat innehåll, finns det en metod/funktion för att pausa, stoppa eller dölja dessa, så länge inte rörelsen, blinkningen eller rullningen har en avgörande betydelse för en aktivitet, och

  • Automatisk uppdatering: För automatiskt uppdaterad information som (1) startar automatiskt och (2) presenteras tillsammans med annat innehåll finns det en metod/funktion för att pausa, stoppa eller dölja den eller en metod/funktion för att kontrollera uppdateringsfrekvensen. Detta gäller förutom om den automatiska uppdateringen har en avgörande betydelse för en aktivitet.

Anmärkning 1: För krav som rör flimmer, se Riktlinje 2.3.

Anmärkning 2: Eftersom innehåll som inte uppfyller detta framgångskriterium kan hindra en användares möjlighet att använda hela sidan, så måste allt innehåll på webbsidan uppfylla detta framgångskriterium (oavsett om innehållet används för att uppfylla andra framgångskriterier eller inte). Se Uppfyllnadskrav 5: inte störande.

Anmärkning 3: I innehåll som uppdateras av mjukvara inom vissa intervall eller som strömmas till användarprogrammet behöver inte informationen som genererats eller tagits emot under pausen sparas eller presenteras, då detta kan vara tekniskt omöjligt och i många situationer missvisande.

Anmärkning 4: En animation som är en del av en inladdningsfas eller liknande, kan betraktas ha avgörande betydelse om användarna inte kan interagera under den fasen och om utebliven visualisering av processen skulle kunna förvirra användarna eller få dem att tro att innehållet har "frusit" eller att koppningen mot innehållet har brutits.

2.2.3 Inga tidsgränser: Tidsgränsen är inte en avgörande del av den händelse eller aktivitet som presenterats via innehållet, med undantag för icke-interaktiva synkroniserade medier och händelser i realtid. (Nivå AAA)

2.2.4 Avbrott: Avbrott kan skjutas upp eller förhindras av användaren med undantag för avbrott på grund av nödfall. (Nivå AAA)

2.2.5 Återautentisering: När en session som kräver autentisering löper ut, kan användaren fortsätta aktiviteten utan att förlora data, efter återautentiseringen. (Nivå AAA)

Riktlinje 2.3 Krampanfall: Designa inte innehåll på ett sätt som kan orsaka krampanfall.

2.3.1 Tre flimmer eller under tröskelvärde: Webbsidor innehåller inget som flimrar mer än tre gånger under en ensekundsperiod, eller så ligger flimret under de generella tröskelvärdena för flimmer och rött flimmer. (Nivå A)

Anmärkning: : Eftersom innehåll som inte uppfyller detta framgångskriterium kan hindra en användares möjlighet att använda hela sidan, så måste allt innehåll på webbsidan uppfylla detta framgångskriterium (oavsett om innehållet används för att uppfylla andra framgångskriterier eller inte). Se Uppfyllnadskrav 5: inte störande.

2.3.2 Tre flimmer: Webbsidor innehåller inget som flimrar mer än tre gånger under en ensekundsperiod. (Nivå AAA)

Riktlinje 2.4 Navigerbart: Tillhandahåll sätt att hjälpa användarna att navigera, hitta innehåll och avgöra var de är.

Princip 3: Begriplig - Information och hantering av användargränssnitt måste vara begriplig.

Riktlinje 3.1 Läsbart: Gör textinnehåll läsbart och begripligt.

3.1.1 Sidans språk: Det huvudsakliga mänskliga språket på varje webbsida kan tydliggöras automatiskt. (Nivå A)

3.1.2 Språk för del av sida: Det mänskliga språket för varje avsnitt eller fras i innehållet kan automatiskt tydliggöras utom för egennamn, tekniska termer, ord av obestämbart språk och ord eller fraser som blivit en naturlig del av språket i den omgivande texten. (Nivå AA)

3.1.3 Ovanliga ord: Det finns en metod/funktion som visar specifika definitioner av ord och fraser som används på ett ovanligt eller begränsat sätt. Detta gäller även bildspråk och jargong. (Nivå AAA)

3.1.4 Förkortningar: Det finns en metod/funktion som visar hela ordet/orden eller betydelsen av förkortningar. (Nivå AAA)

3.1.5 Läsförmåga: När text kräver högre läsförmåga än högstadienivå efter att man avlägsnat egennamn och titlar, så finns det kompletterande innehåll eller en version som inte kräver högre läsförmåga än högstadienivå. (Nivå AAA)

3.1.6 Uttal: Det finns en metod/funktion som anger hur ord uttalas, när betydelsen av ordet, i sitt sammanhang, är tvetydigt om man inte vet hur det uttalas. (Nivå AAA)

Riktlinje 3.2 Förutsägbart: Säkerställ att webbsidor presenteras och fungerar på ett förutsägbart sätt.

3.2.1 Vid fokus: Att en komponent får fokus leder inte till en förändring av sammanhanget. (Nivå A)

3.2.2 Vid inmatning: Att ändra inställningarna för en komponent i ett användargränssnitt orsakar inte automatiskt en förändring av sammanhanget, om inte användaren förvarnats om detta innan komponenten används. (Nivå A)

3.2.3 Konsekvent navigering: Navigeringsmetoder/funktioner som upprepas på flera webbsidor inom en uppsättning av webbsidor presenteras i samma inbördes ordning varje gång de upprepas, om inte användaren initierar en ändring. (Nivå AA)

3.2.4 Konsekvent identifiering: : Komponenter som har samma funktionalitet inom en uppsättning av webbsidor identifieras konsekvent. (Nivå AA)

3.2.5 Förändring på begäran: Förändring av sammanhang initieras enbart på användarens begäran eller så finns en metod/funktion för att stänga av sådana förändringar. (Nivå AAA)

Riktlinje 3.3 Inmatningsstöd: Hjälp användare att undvika misstag och rätta till misstag.

3.3.1 Identifiering av fel: Om ett inmatningsfel upptäcks automatiskt så ska det som är fel markeras och felet beskrivas för användaren med text. (Nivå A)

3.3.2 Ledtexter/etiketter eller instruktioner: Det finns Ledtexter/etiketter eller instruktioner när innehåll kräver inmatning från användaren. (Nivå A)

3.3.3 Förslag vid felhantering: Om ett inmatningsfel upptäcks automatiskt och det finns kända korrigeringsförslag så ges förslagen till användaren, utom om det skulle äventyra säkerheten eller syftet med innehållet. (Nivå AA)

3.3.4 Förebyggande av fel (juridiskt, ekonomiskt, data): För webbsidor som leder till att användare ingår rättsliga åtaganden eller utför ekonomiska transaktioner, eller som ändrar eller raderar användarstyrd data i datalagringssystem eller tar emot användarens provsvar, så ska minst en av följande punkter gälla: (Nivå AA)

  1. Möjlig att ångra: Åtgärder kan ångras.

  2. Kontrollerad: Data som matats in av användaren kontrolleras, och om inmatningsfel hittas ges användaren möjlighet att rätta till dem.

  3. Bekräftad: Det finns en metod/funktion för att förhandsgranska, bekräfta och rätta till information innan åtgärden slutförs.

3.3.5 Hjälp: Det finns sammanhangsberoende hjälp. (Nivå AAA)

3.3.6 Förebyggande av fel (Alla): För webbsidor som kräver att användaren matar in information så ska minst en av följande punkter gälla: (Nivå AAA)

  1. Möjlig att ångra: Åtgärder kan ångras.

  2. Kontrollerad: Data som matats in av användaren kontrolleras, och om inmatningsfel hittas ges användaren möjlighet att rätta till dem.

  3. Bekräftad: Det finns en metod/funktion funktion för att förhandsgranska, bekräfta och rätta till information innan åtgärden slutförs.

Princip 4: Robust - Innehåll måste vara robust nog för att kunna tolkas på ett pålitligt sätt av ett brett spektrum av olika användarprogram, inklusive hjälpmedel.

Riktlinje 4.1 Kompatibelt: Maximera kompatibiliteten med nuvarande och framtida användarprogram, inklusive hjälpmedel.

4.1.1 Parsing: Innehåll som skapats med kodspråk (markup language) har element med kompletta start- och sluttaggar. Elementen är nästlade enligt deras specifikationer. De innehåller inte dubbla attributangivelser och har unika ID:n - förutom då specifikationerna tillåter detta. (Nivå A)

Anmärkning: Start- och sluttaggar som saknar ett obligatoriskt tecken såsom ett avslutande "större än"-tecken eller ett attributvärde med citattecken som inte matchar, är inte komplett.

4.1.2 Namn, roll, värde: För alla komponenter i ett användargränssnitt (inklusive, men inte begränsat till formulärelement, länkar och komponenter skapade med script), kan namnet och rollen automatiskt tydliggöras. Status, egenskaper och värden som kan anges av användaren kan bli automatiskt tydliggjord, och meddelande om ändringar i dessa komponenter finns åtkomliga för användarprogram, inklusive hjälpmedel. (Nivå A)

Anmärkning: Detta framgångskriterium är främst till för utvecklare som utvecklar egna komponenter eller skapar egna script för komponenterna i användargränssnittet. Exempelvis uppfyller redan standardkontroller i HTML detta framgångskriterium när de används enligt specifikation.

Uppfyllande

Denna sektion är normativ.

Denna sektion listar vad som krävs för att uppfylla WCAG 2.0. Den ger även information om hur man gör en deklaration av uppfyllande, vilket är frivilligt. Avslutningsvis beskrivs vad stöd för tillgänglighet innebär, eftersom endast tekniker som används på ett sätt som har stöd för tillgänglighet kan förlitas på att uppfylla riktlinjerna. Understanding Conformance innehåller ytterligare förklaring kring konceptet "stöd för tillgänglighet".

Uppfyllnadskrav

För att en webbsida ska kunna anses uppfylla WCAG 2.0 så måste samtliga uppfyllnadskrav tillgodoses:

1. Nivå av uppfyllande: En av följande nivåer för uppfyllande måste mötas till fullo.

  • Nivå A: För uppfyllande av nivå A (den lägsta nivån av uppfyllande) krävs det att webbsidan tillgodoser samtliga framgångskriterier på nivå A eller att en alternativ version som uppfyller tillgänglighetskraven tillhandahålls.

  • Nivå AA: För uppfyllande av nivå AA krävs det att webbsidan tillgodoser samtliga framgångskriterier på både nivå A och nivå AA, eller att en alternativ version som uppfyller tillgänglighetskraven för nivå AA tillhandahålls.

  • Nivå AAA: För uppfyllande av nivå AAA krävs att webbsidan tillgodoser samtliga framgångskriterier på nivå A, nivå AA och nivå AAA, eller att en alternativ version som uppfyller tillgänglighetskraven för nivå AAA tillhandahålls.

Anmärkning 1: Även om uppfyllande endast kan uppnås vid angivna nivåer så uppmuntras utvecklare att rapportera (i anspråken) allt arbete för att möta framgångskriterier på de nivåer som går längre än den uppnådda nivån av uppfyllande.

Anmärkning 2: Det är inte rekommenderat att kräva uppfyllande av nivå AAA i generella policyer för hela webbplatser eftersom det inte är möjligt att tillgodose samtliga framgångskriterier på nivå AAA för vissa typer av innehåll.

2. Fullständiga sidor: Uppfyllande (och nivå av uppfyllande) gäller endast för en fullständig webbsida(-or), och kan inte uppnås om delar av webbsidan undantas.

Anmärkning 1: I syfte att fastställa uppfyllande så kan alternativa delar av en webbsidas innehåll anses vara en del av webbsidan när alternativet kan erhållas direkt från webbsidan, som exempelvis en lång beskrivning eller ett alternativ till en video.

Anmärkning 2: Utvecklare av webbsidor som inte kan uppnå uppfyllande på grund av innehåll utanför utvecklarens kontroll kan överväga en rapport gällande partiellt uppfyllande.

3. Fullständiga processer: När en webbsida är en av flera webbsidor som presenterar en process (exempelvis en sekvens av steg som måste slutföras för att fullfölja en aktivitet) så uppfyller samtliga webbsidor i processen varje specificerad nivå eller högre. (Uppfyllande av en viss nivå är inte möjlig om någon webbsida i processen inte uppfyller just den nivån eller högre).

Exempel: En online-butik har en rad sidor som används för att välja och köpa produkter. Samtliga sidor från start till mål (kassan) måste vara uppfyllda för att en specifik sida i processen ska anses uppfylld.

4. Tekniker används bara på ett sätt som har stöd för tillgänglighet: Endast när tekniker används på ett sätt som har stöd för tillgänglighet kan man förlitas sig på dem för att uppfylla framgångskriterierna. Information och funktionalitet som tillhandahålls på ett sätt som inte har stöd för tillgänglighet finns också nåbar på ett sätt som har stöd för tillgänglighet. Se Understanding accessibility support.)

5. Inte hindrande: Om tekniker används på ett sätt som inte har stöd för tillgänglighet, eller om de används på ett sätt som inte uppfyller kraven så blockerar de åtminstone inte användarnas möjlighet att få tillgång till resten av sidan. Dessutom ska webbsidan som helhet även fortsättningsvis möta kraven i riktlinjerna under vart och ett av följande villkor:

  1. när en teknik som man inte förlitar sig på slås på i ett användarprogram,

  2. när en teknik som man inte förlitar sig på slås av i ett användarprogram, och

  3. när en teknik som man inte förlitar sig på inte stöds av ett användarprogram.

Dessutom gäller följande framgångskriterier allt innehåll på sidan, inklusive innehåll som i andra avseenden inte uppfyller riktlinjerna eftersom brister i att möta dessa skulle kunna störa användande av sidan:

  • 1.4.2 - Kontroll av ljud,

  • 2.1.2 - Ingen tangentbordsfälla,,

  • 2.3.1 - Tre flimmer eller under tröskelvärde, och

  • 2.2.2 - Paus, Stopp, Dölj..

Anmärkning: Om en sida inte klarar att uppfylla riktlinjerna (exempelvis en sida för test av uppfyllande eller en exempelsida) kan den inte inkluderas i anspråket på uppfyllande.

För mer information inklusive exempel, se Understanding Conformance Requirements.

Deklaration av uppfyllande (frivillig)

Deklarationer av uppfyllande är endast definierade för webbsidor. Dock kan en deklaration av uppfyllande omfatta en sida, en serie med sidor eller flera relaterade webbsidor.

Komponenter som krävs i en deklaration av uppfyllande

Deklaration av uppfyllande är inte ett krav. Utvecklare kan uppfylla WCAG 2.0 utan att göra en deklaration. Dock, om en deklaration av uppfyllande görs så måste den också inkludera följande information:

  1. Datum då deklarationen gjorts

  2. Titel på riktlinjerna, version och URI "Web Content Accessibility Guidelines 2.0 på http://www.w3.org/TR/2008/REC-WCAG20-20081211/"

  3. Uppfylld nivå: (Nivå A, AA or AAA)

  4. En kortfattad beskrivning av webbsidorna, såsom en lista över vilka URI:er deklarationen gäller, samt huruvida subdomäner är inkluderade i deklarationen.

    Anmärkning 1: Webbsidorna kan beskrivas med en lista, eller som en förklaring där samtliga URI:er som är inkluderade i deklarationen framgår.

    Anmärkning 2: Webbaserade produkter som saknar URI på kundens webbplats innan installation kan ha en förklaring som säger att produkten kommer att uppfylla vald nivå när den är installerad.

  5. En lista över de webbinnehållstekniker som webbplatsen är förlitar sig på. .

Anmärkning: Om en uppfyllande-logotyp används räknas det som en deklaration och måste därför åtföljas av de komponenter vilka nämns ovan, som krävs vid deklaration av uppfyllande.

Valfria komponenter i en deklaration av uppfyllande

Utöver de komponenter som krävs i en deklaration av uppfyllande bör man överväga att ge ytterligare information som kan hjälpa användare. Ytterligare rekommenderad information inkluderar:

  • En lista över uppfyllda framgångskriterier över den nivå som deklarationen omfattar. Denna information bör ges på ett sätt som användare kan använda, gärna som maskinellt läsbar metadata.

  • En lista över specifika tekniker som "används men som man inte förlitar sig på."

  • En lista över användarprogram, inklusive hjälpmedel, som har använts för att testa innehållet.

  • Information om eventuellt ytterligare tagna steg som går utöver framgångskriterierna i syfte att förbättra tillgängligheten.

  • En maskinellt läsbar metadataversion över specifika tekniker man förlitar sig på.

  • En maskinellt läsbar metadataversion av deklarationen om uppfyllande.

Anmärkning 1: Se Understanding Conformance Claims för ytterligare information och exempel på deklarationer av uppfyllande.

Anmärkning 2: Se Understanding Metadata för ytterligare information gällande användandet av metadata i deklarationer av uppfyllande.

Rapport gällande partiellt uppfyllande – Tredjepartsinnehåll

I vissa fall skapas webbsidor som vid senare tillfälle får ytterligare innehåll tillagt till dem. Exempelvis ett e-postprogram, en blogg, en artikel som tillåter användare att lägga till kommentarer eller applikationer som tillåter användare att lägga till innehåll. Ett annat exempel kan vara en sida, såsom en portal eller en nyhetssida där innehållet är skapat av flera olika källor eller sidor som automatiskt lägger in innehåll från andra källor över tid, såsom reklam som läggs in dynamiskt.

I dessa fall är det omöjligt att, när man lägger upp originalinnehållet, veta vad det okontrollerade innehållet kommer att bestå av. Viktigt att notera är att det okontrollerade innehållet även kan påverka tillgängligheten av det kontrollerade innehållet. Två möjligheter finns då:

  1. Fastställandet av uppfyllande kan göras baserat på bäst kunskap. Om en sida av denna typ övervakas och repareras (icke uppfyllt innehåll tas bort eller rättas) inom två affärsdagar så kan ett fastställande eller en deklaration av uppfyllande göras, med undantag för fel i externt inlagt innehåll som istället rättas eller tas bort vid påträffande. Detta för att sidan ska kunna bli uppfylld. Man kan inte göra en deklaration av uppfyllande om det inte är möjligt att övervaka eller rätta till icke uppfyllt innehåll.

    ELLER

  2. En "rapport gällande partiellt uppfyllande" kan göras om sidan inte är helt uppfylld men skulle kunna bli uppfylld om vissa delar togs bort. Formuleringen av en sådan rapport skulle kunna lyda: "Denna sida är inte uppfylld men skulle uppfylla WCAG 2.0 nivå X om följande delar från okontrollerade källor tas bort." Dessutom skulle följande också gälla för okontrollerat innehåll som beskrivs i rapporten gällande partiellt uppfyllande:

    1. Det är innehåll bortom utvecklarens kontroll.

    2. Det är beskrivet på ett sätt som användare kan urskilja (exempelvis kan de inte beskrivas som "samtliga delar som är bortom vår kontroll" såtillvida de inte tydligt är märkta som det).

Rapport gällande partiellt uppfyllande - Språk

En "rapport gällande partiellt uppfyllande på grund av språk" kan göras när sidan inte uppfyller riktlinjerna men skulle uppfylla dem om stöd för tillgänglighet fanns för (alla) språk som används på sidan. Formuleringen av en sådan rapport skulle kunna lyda "Denna sida uppfyller inte, men skulle kunna uppfylla WCAG 2.0, nivå X om stöd för tillgänglighet fanns för följande språk."

Bilaga A: Ordlista

Denna sektion är normativ.

alternativ till tidsberoende media

dokument som innehåller korrekt ordnade textbeskrivningar av tidsberoende visuell och auditiv information och som tillhandahåller ett sätt att uppnå samma resultat vid varje tidsberoende interaktion.

Anmärkning: Ett scenario/manuskript som används för att skapa det synkroniserade medieinnehållet skulle uppfylla denna definition enbart ifall det var korrigerat för att på ett korrekt sätt representera det slutligt synkroniserade mediainnehållet efter redigering.

alternativ version som uppfyller tillgänglighetskraven

version som

  1. uppfyller den avsedda nivån, och

  2. tillhandahåller all motsvarande information och funktionalitet på samma mänskliga språk, och

  3. är lika aktuell som det icke uppfyllda innehållet, och

  4. där minst ett av följande är sant:

    1. den uppfyllda versionen kan nås från den icke uppfyllda sidan via en metod/funktion som har tillgänglighetsstöd, eller

    2. den icke uppfyllda versionen kan endast nås från den uppfyllda versionen, eller

    3. den uppfyllda versionen kan endast nås från en uppfylld sida som också tillhandahåller en metod/funktion för att nå den uppfyllda versionen.

Anmärkning 1: I denna definition innebär "kan endast nås" att det finns någon metod/funktion, t ex en villkorsstyrd vidareskickning, som hindrar en användare från att "nå" (ladda) den icke uppfyllda sidan om inte användaren just kommit från den uppfyllda versionen.

Anmärkning 2: Den alternativa versionen behöver inte vara matchad med originalet sida för sida (t ex den uppfyllda alternativa versionen kan bestå av flera sidor).

Anmärkning 3: Om det finns fler språkversioner så krävs alternativa, uppfyllda versioner för varje språk som erbjuds.

Anmärkning 4: Alternativa versioner kan erbjudas för att tillgodose olika tekniska miljöer eller användargrupper. Varje version ska uppfylla tillgänglighetskraven i största möjliga utsträckning. En version skulle behöva helt uppfylla kraven för att kunna möta tillgänglighetskrav 1.

Anmärkning 5: Den alternativa, uppfyllda versionen behöver inte finnas på det uppfyllande webbutrymmet, eller ens på samma webbplats, så länge den är lika lätt att nå som den icke-uppfyllande versionen.

Anmärkning 6: Alternativa versioner ska inte förväxlas med "extra innehåll", som stöder originalsidan och ökar förståelsen.

Anmärkning 7: Att sätta användarspecifika inställningar i innehållet för att skapa en uppfylld version är en acceptabel metod/funktion för att nå en tillgänglig version så länge som den metod som används för att ändra inställningarna har stöd för tillgänglighet.

Se Understanding Conforming Alternate Versions

användarprogram

all mjukvara som hämtar och presenterar webbinnehåll för användare.

Exempel: Webbläsare, mediaspelare, insticksprogram (plugins) och andra program – inklusive hjälpmedel – som hjälper till att hämta, återge och interagera med webbinnehåll.

användarstyrt

data som är tänkt att kunna kontrolleras av användare.

Anmärkning: Detta gäller inte sådant som internetloggar och sökmotorers övervakningsdata.

Exempel: Namn- och adressfält för ett användarkonto.

används på ett ovanligt eller begränsat sätt

ord som används på ett sätt som kräver att användarna vet exakt vilken definition som tillämpas för att kunna förstå innehållet korrekt.

Exempel: Termen "gig" betyder olika om det förekommer i en diskussion om musikkonserter eller förekommer i en artikel om datorers hårddiskutrymme, men den korrekta betydelsen kan fastställas utifrån sammanhanget. Däremot används ordet "text" på ett mycket specifikt sätt i WCAG 2.0, därför finns en definition med i ordlistan.

ASCII konst

bilder skapade genom att spatialt arrangera tecken (vanligen från de 95 synliga tecknen definierade i ASCII).

automatiskt angiven

angiven av mjukvara med hjälp av metoder som stöds av användarprogram, även hjälpmedel.

automatiskt tydliggjord

data från utvecklaren som tydliggjorts av mjukvara och som tillhandahålls på ett sådant sätt att olika användarprogram, även hjälpmedel, kan extrahera och presentera denna information i olika former för användare.

Exempel 1: Tydliggjorts i ett kodspråk (markup language) från element och attribut som kan nås direkt av vanliga hjälpmedel.

Exempel 2: Tydliggjorts från teknikspecifika datastrukturer i ett icke-kodspråk (non-markup language) och uppvisas för hjälpmedlen via en tillgänglig API (Application Programming Interface) som stöds av vanliga hjälpmedel.

automatiskt tydliggjort länksammanhang

ytterligare information som kan tydliggöras automatiskt utifrån relationer till en länk, i kombination med länktexten och presenterad i olika former för användare.

Exempel: Information i HTML som kan tydliggöras automatiskt från en länk som innehåller text i samma stycke, lista eller tabellcell som länken eller i en tabellrubrikcell som är associerad med den tabellcell som innehåller länken.

Anmärkning: Eftersom skärmläsare tolkar skiljetecken så kan de också ge sammanhang från den aktuella meningen när fokus ligger på en länk som är i den meningen.

avdelning

en självständig del av det skrivna innehållet som behandlar ett eller flera relaterade ämnen eller tankar.

Anmärkning: En avdelning kan bestå av ett eller fler stycken och innehålla grafik, tabeller, listor och underavdelningar.

avgörande betydelse

om borttaget skulle det förändra informationen eller funktionaliteten av innehållet väsentligt och informationen och funktionaliteten kan inte uppnås något annat sätt som möter kraven på tillgänglighet.

bildspråk

fras vars betydelse inte kan härledas ur betydelsen för enskilda ord och där enskilda ord inte kan ändras utan att frasen förlorar betydelse.

Anmärkning: Den här typen av formuleringar kan inte översättas direkt, ord för ord utan att man förlorar deras (kulturella eller språkberoende) betydelse.

Exempel 1: I svenskan betyder "klart som korvspad" något som är mycket tydligt. Dock betyder inte "klart som korvspad" och "avgjort som buljong" samma sak.

Exempel 2: På japanska översätts frasen "さじを投げる" bokstavligen till "han kastar en sked" men det betyder att det inte är någonting han kan göra, och till slut ger han upp.

Exempel 3: På nederländska översätts frasen, "Hij ging met de kippen op stok" bokstavligen till "Han kröp till kojs med kycklingarna" men det betyder att han gick och la sig tidigt.

blinkning

växla fram och tillbaka mellan två visuella lägen för att dra till sig uppmärksamhet.

Anmärkning: Se även flimmer. Det är möjligt för något att vara stort nog och blinka ljust nog vid rätt frekvens för att klassas som flimmer.

CAPTCHA

förkortning för "Completely Automated Public Turing test to tell Computers and Human Apart". På svenska: "Fullständigt automatiserat, publikt Turingtest för att skilja mellan en dator och en mänsklig användare".

Anmärkning 1: CAPTCHA-test består ofta i att be användaren att skriva in text som syns i en suddig eller lite otydlig bild eller som hörs i en ljudfil.

Anmärkning 2: Ett Turingtest är en metod för att avgöra om något är en människa eller en maskin. Namnet kommer från den berömde datavetenskapsmannen Alan Turing. Termen myntades av forskare vid Carnegie Mellon University. [CAPTCHA]

direktsänd

information/någonting från en verklig händelse som sänds till mottagaren utan någon annan fördröjning än en sändningsfördröjning

Anmärkning 1: En sändningsfördröjning är en kort (oftast automatisk) fördröjning, som till exempel används för att ge den som sänder ut tid att ställa i kö eller censurera ljudsändningen (eller videon), men som inte är tillräcklig för att möjliggöra omfattande redigering.

Anmärkning 2: Om information är helt framställd från dator så är den inte direktsänd.

enbart ljud

en tidsberoende presentation som enbart innehåller ljud (ingen video och ingen interaktion).

enbart video

en tidsberoende presentation som enbart innehåller video (inget ljud och ingen interaktion)

flimmer

ett par motsättande förändringar i relativ ljusstyrka som kan orsaka krampanfall hos vissa människor om den är stor nog och inom rätt frekvensområde.

Anmärkning 1: Se "generella tröskelvärden för flimmer och rött flimmer" för information om typer av flimmer som inte är tillåtna.

Anmärkning 2: Se också blinkning.

funktionalitet

processer och resultat som uppnås genom användarens agerande.

förinspelad

information som inte är direktsänd.

förkortning

sätt att skriva ord eller hela uttryck med färre tecken. Vanligt är att ta med en eller två begynnelsebokstäver i orden.

Anmärkning: Detta inkluderar akronymer:

  1. Akronym (initialord) - En förkortning som bildats från inledande bokstäver eller delar av ord i ett namn eller en fras, eller bildats av ordled, och som eventuellt kan uttalas som ett ord.

    Exempel:Säpo

förlitar sig på (tekniker som man)

innehållet skulle inte uppfylla riktlinjerna om tekniken är avstängd eller inte stöds.

förändring av sammanhang

stora förändringar av innehållet på en webbsida kan, om det görs utan användarens kännedom, skapa förvirring för användare som inte ser hela sidan samtidigt.

Förändring av sammanhang inkluderar förändring av:

  1. användarprogram;

  2. visningsområde/visningsyta;

  3. fokus;

  4. innehåll som ändrar webbsidans innebörd.

Anmärkning: En förändring av innehållet är inte alltid en förändring av sammanhanget. Förändring i innehållet, såsom en expanderande disposition, dynamisk meny eller fliksystem ändrar nödvändigtvis inte sammanhanget så länge de inte även ändrar någon av de ovanstående (t ex fokus).

Exempel: Att öppna ett nytt fönster, att flytta fokus till en annan komponent, gå till en ny sida (inklusive allt som ser ut för användaren att de gått till en ny sida) eller ändra om innehållet i stor omfattning på en sida är alla exempel på förändring av sammanhang.

generella tröskelvärden för flimmer och rött flimmer

en flimrande effekt eller snabb skiftande bildsekvens är lägre än tröskelvärdet (dvs. innehåll passerar) om något av följande är sant:

  1. det finns inte fler än tre generella flimmer och/eller högst tre röda flimmer inom varje ensekundsperiod; eller

  2. Det kombinerade området av flimmer som inträffar samtidigt upptar inte mer än sammanlagt 0,006 steradianer inom varje 10:e grad av synfältet på skärmen (25% av varje 10:e grad av synfältet på skärmen) vid normalt synavstånd.

där:

  • Generellt flimmer definieras som ett par med motsättande förändringar i relativ ljusstyrka av 10% eller mer av den maximala relativa ljusstyrka där den relativa ljusstyrkan för den mörka bilden är under 0,80; och där " ett par med motsättande förändringar" är en ökning följt av en minskning, eller en minskning följt av en ökning, och

  • Rött flimmer definieras som ett par med motsättande övergång som innehåller en mättad röd ton.

Undantag: Flimmer som är fina, balanserande mönster, såsom vitt brus eller ett omväxlande schackrutemönster med rutor mindre än 0,1 grad (av synfältet vid normalt synavstånd) på en sida, som inte överträder tröskelvärdet.

Anmärkning 1: För allmän mjukvara eller webbinnehåll; genom att använda en rektangel med en upplösning på 341 x 256 pixel någonstans på skärmen när innehållets ses med upplösning på 1024 x 768 pixel så ges en bra uppskattning av 10 grader av synfältet för standardstorlek på skärmar och synavstånd (t ex 15-17 tum skärm vid 56-66 cm). (Bildskärmar med högre upplösningar som visar samma återgivning av innehållet ger mindre och säkrare bilder. Det är alltså lägre upplösningar som används för att definiera tröskelvärden.)

Anmärkning 2: En övergång är den förändring i relativa ljusstyrkan (eller relativ ljusstyrka/färg för rött flimmer) mellan närliggande toppar och dalar i en kartläggning av den relativa ljusstyrkan (eller relativa ljusstyrka/färg för rött flimmer) mätt mot tiden. Flimmer består av två motsatta övergångar.

Anmärkning 3: Den nuvarande definition inom området för "två motsatta övergångar som innehåller en röd ton" är då ena eller båda tillstånden som är involverade i varje övergång; R/(R+G+B)> = 0.8, och förändringen i värdet av (R-G-B)x320 är > 20 (negativa värden av (R-G-B)x320 är satt till noll) för båda övergångarna. R-, G- & B-värden sträcker sig från 0-1 vilket anges i definitionen av "relativ ljusstyrka". [HARDING-BINNIE]

Anmärkning 4: Det finns verktyg för att utföra analyser genom skärminspelning. Dock är inga verktyg nödvändiga för att bedöma om villkoret uppfylls om flimmer är mindre än eller lika med 3 flimmer i vilken sekund som helst. Innehåll passerar automatiskt (se #1 och #2 ovan).

gränssnitt för tangentbord

gränssnitt som används av mjukvara för att tangentbordsinmatning ska fungera.

Anmärkning 1: Ett gränssnitt för tangentbord tillåter användare att göra tangentbordsinmatningar i program även om den ursprungliga tekniken inte innehåller ett tangentbord.

Exempel: En handdator med pekskärm har ett gränssnitt för tangentbord inbyggt i sitt operativsystem samt en anslutning för externa tangentbord. Applikationer på handdatorn kan använda gränssnittet för att tangentbordsinmatning ska fungera antingen från ett externt tangentbord eller från andra applikationer som erbjuder simulerad tangentbordsproduktion med funktionaliteten "tangentbordsemulator".

Anmärkning 2: Styrning av applikationen (eller delar av applikationen) genom en tangentbordsdriven musemulator, såsom MouseKeys, räknas inte/kvalificeras inte som styrning genom gränssnitt för tangentbord eftersom styrning av programmet sker genom gränssnittet för inmatning via pekdon/pekdonsinmatning och inte genom gränssnittet för tangentbordsinmatning.

hjälpmedel

hårdvara och/eller mjukvara som ger stöd till personer med olika funktionsnedsättningar. Hjälpmedlet kan vara inbyggt i vanligt förekommande programvaror eller i olika slags vanligt förekommande utrustning. Men de kan också utgöra helt egna program och helt fristående utrustning som bara används av personer med funktionsnedsättning. Dessa kan då i regel erbjuda ett bättre och utökat stöd jämfört med vanliga produkter.

Anmärkning 1: Funktionalitet som tillhandahålls av hjälpmedel inkluderar alternativa presentationsmetoder/funktioner (t ex syntetiskt tal eller förstorat innehåll), alternativa inmatningsmetoder (t ex röst), ytterligare navigerings- eller orienteringsmetoder och innehållstransformationer (t ex att göra tabeller mer tillgängliga).

Anmärkning 2: Hjälpmedel förmedlar ofta data och meddelanden med vanliga användarprogram genom att använda och övervaka API:er.

Anmärkning 3: Gränsen mellan vanliga användarprogram och hjälpmedel är inte glasklar. Många vanliga användarprogram erbjuder vissa funktioner för att hjälpa personer med funktionsnedsättning. Den främsta skillnaden är att vanliga användarprogram riktar sig till en bred, heterogen publik som oftast både innefattar personer med och utan funktionsnedsättning. Hjälpmedel riktar sig mot en smalt definierad grupp av användare med specifika funktionsnedsättningar. Stödet som erbjuds genom ett hjälpmedel är mer specifikt och anpassat för behoven som finns inom respektive målgrupp. Det vanliga användarprogrammet kan erbjuda viktig funktionalitet för hjälpmedel, såsom att hämta webbinnehåll från programelement eller dela upp kod i identifierbara grupper.

Exempel: De hjälpmedel som är viktiga i samband med detta dokument är:

  • skärmförstorare och andra visuella läshjälpmedel som används av personer med synskador eller läs- och skrivsvårigheter för att ändra teckensnitt, storlek, avstånd, färg, synkronisering med tal osv. för att förbättra den visuella läsbarheten av presenterad text och bild;

  • skärmläsare, som används av personer som är blinda för att kunna läsa textinformation via syntetiskt tal eller punktskrift (braille);

  • text-till-tal-mjukvara, som används av vissa personer med kognitiva funktionsnedsättningar, språkliga problem och inlärningssvårigheter för att omvandla text till syntetiskt tal;

  • talkigenkänning, program som kan användas av personer som har fysiska funktionsnedsättningar och som matar in data med hjälp av sin röst;

  • alternativa tangentbord, som används av personer med vissa fysiska funktionsnedsättningar för att simulera tangentbordet (inklusive alternativa tangentbord som använder huvudpekare, enkla brytare, sug- och blåsmunstycken och andra speciella inmatningsenheter);

  • alternativa pekdon, som används av personer med vissa fysiska funktionsnedsättningar för att simulera muspekning och knappaktiveringar.

händelse i realtid

händelse som a) sker samtidigt som den betraktas och b) inte är helt skapat utifrån innehållet.

Exempel 1: En webbsändning av ett liveuppträdande (sker samtidigt som den betraktas och är inte förinspelat).

Exempel 2: En online-auktion med människor som lägger bud (sker samtidigt som den betraktas).

Exempel 3: Människor som interagerar i en virtuell värld med hjälp av avatarer (är inte helt konstruerat utifrån innehållet och sker samtidigt som den betraktas).

högstadienivå

två- eller treårsperiod av skolundervisning som börjar efter att man klarat av sex år i grundskolan och slutar nio år efter att man börjat grundskolan.

Anmärkning: Definitionen är baserad på den internationella standardklassificeringen av utbildning [UNESCO].

i ett helskärmsfönster

på de vanligaste stationära/bärbara datorers bildskärmar med visningsytan maximerad.

Anmärkning: Eftersom människor i allmänhet har sina datorer i flera år är det bäst att inte förlita sig på den senaste stationära/bärbara datorns skärmupplösning utan beakta de vanliga stationära/bärbara datorernas skärmupplösningar över flera år när man gör denna utvärdering.

informativ

för informationssyfte, och krävs inte för uppfyllande.

Anmärkning: Innehåll som krävs för uppfyllande kallas "normativt."

inmatningsfel

data inmatad av användaren som inte accepteras av systemet.

Anmärkning: Detta inkluderar:

  1. Data som krävs av webbsidan men försummas av användaren.

  2. Data som matats in av användaren men som har felaktiga format eller ogiltiga värden.

innehåll (webbinnehåll)

information och sensorisk upplevelse som är tänkt att kommuniceras till användarna med hjälp av ett användarprogram, inklusive kod eller uppmärkning (code eller markup) som definierar innehållets struktur, presentation, och interaktion.

innehåll som inte är text

innehåll som inte är en sekvens av tecken som kan tydliggöras automatiskt eller där sekvensen inte uttrycker något i mänskligt språk.

Anmärkning: Detta inkluderar ASCII-konst (som är mönster av tecken), smileys (emoticons), leetspeak (siffer-akronymer inom online-kulturen) och bilder som representerar text.

jargong

ord, uttryck och termer som är specifika inom ett visst fackområde.

Exempel: Tröga tangenter är jargong inom hjälpmedelsindustrin.

kompletterande innehåll

ytterligare innehåll som illustrerar eller förtydligar det huvudsakliga innehållet.

Exempel 1: En ljudversion av en webbsida.

Exempel 2: En illustration av en komplicerad process.

Exempel 3: ett stycke som sammanfattar de viktigaste resultaten samt rekommendationerna från en forskningsstudie.

komponent i ett användargränssnitt

den del av innehållet som av användare uppfattas som en enda kontroll för en specifik funktion.

Anmärkning 1: Flera komponenter av användargränssnitt kan implementeras som ett enda programmeringselement. Här är komponenter är inte bundna till programmeringstekniker, utan snarare vad användare uppfattar som separata kontroller.

Anmärkning 2: Komponenter i ett användargränssnitt inkluderar formulärelement och länkar samt komponenter som genereras med hjälp av script.

Exempel: En applet har en "kontroll" som kan användas för att gå igenom innehåll radvis, per sida eller slumpmässigt. Eftersom var och en av dessa parametrar skulle behöva ha ett namn och vara valbara så skulle de också vara en "komponent i ett användargränssnitt".

kontrastvärde

(L1 + 0.05) / (L2 + 0.05), där

Anmärkning 1: Kontrastvärdet kan variera från 1 till 21 (man skriver ofta 1:1 till 21:1).

Anmärkning 2: Eftersom utvecklaren inte har samma kontroll över användarnas inställningar och hur dessa påverkar renderingen (t ex teckenutjämning eller sampling (anti-aliasing)), kan kontrastvärdet för text utvärderas med sampling avstängd.

Anmärkning 3: För syftet med framgångskriterium 1.4.3 och 1.4.6 mäts kontrast med hänsyn till den specifika bakgrunden som texten finns på vid normal användning. Om ingen bakgrundsfärg är angiven, förutsätts vit bakgrund.

Anmärkning 4: Bakgrundsfärg är den angivna färgen på bakgrunden, där texten ska finnas vid normal användning. Det är ett misslyckande om inte bakgrundsfärgen anges när textfärg anges eftersom användarens standardbakgrundsfärg är okänd och inte kan utvärderas för att avgöra om det är tillräcklig kontrast. Av samma anledning är det ett misslyckande om inte textfärgen anges när bakgrundsfärgen anges.

Anmärkning 5: När det finns en kantlinje runt bokstaven så kan kantlinjen öka kontrasten och ska då användas vid beräkning av kontrast mellan bokstaven och dess bakgrund. En smal kantlinje runt bokstaven skall användas som bokstaven. En bred kantlinje runt bokstaven som fyller i de inre detaljerna av bokstaven fungerar som en sorts gloria och skall betraktas som bakgrund.

Anmärkning 6: Vid utvärdering för att avgöra om kraven i WCAG uppfylls bör mätningar göras på, i innehållet angivna, färgpar som upphovsmannen kan förvänta sig uppträder tillsammans vid normal visning. Utvecklare behöver inte ta hänsyn till ovanliga presentationer såsom färgändringar gjorda av användarprogrammet förutom när det orsakas av utvecklarens kod.

ledtext/etikett

text eller annan komponent med ett textalternativ som presenteras för en användare för att kunna identifiera en komponent inom webbinnehållet.

Anmärkning 1: En etikett presenteras för alla användare medan namnet kan vara dolt och enbart exponerat av hjälpmedel. I många fall (men inte alla) är etiketten och namnet samma.

Anmärkning 2: Termen etikett är inte begränsad till label-elementet i HTML.

ljud

teknik för återgivning av ljud

Anmärkning: : Ljud kan skapas syntetiskt (inklusive talsyntes), inspelat från verkligheten eller både och.

ljudbeskrivning

beskrivning som läggs till ljudspåret för att beskriva viktiga visuella detaljer som inte kan förstås enbart från det huvudsakliga ljudspåret.

Anmärkning 1: Ljudbeskrivning av video ger information om händelser, personer, scenändringar, visuellt presenterad text och annat visuellt innehåll.

Anmärkning 2: Vid ljudbeskrivning är berättelsen vanligtvis inlagd under pauserna i dialogerna. (Se även utökad ljudbeskrivning.)

Anmärkning 3: Där all videoinformation redan är inkluderad i befintligt ljud är det inte nödvändigt med ytterligare ljudbeskrivning.

Anmärkning 4: Kallas även "videobeskrivning" och "beskrivande skildring".

logisk läsordning

en ordningsföljd där orden och styckena presenteras i en ordning som inte förändrar betydelsen av innehållet.

låg- och mellanstadienivå

sexårig period som startar i åldrarna fem till sju år, möjligen utan någon tidigare utbildning.

Anmärkning: Definitionen är baserad på den internationella standardklassificeringen av utbildning.[UNESCO].

mediealternativ till text

medier som inte presenterar mer information än vad som redan presenterats i text (direkt eller via textalternativ).

Anmärkning: Ett mediealternativ till text erbjuds för dem som gynnas av alternativ till text. Mediealternativ till text kan vara enbart ljud, enbart video (inklusive teckenspråksvideo) eller en kombination av ljud och video.

metod/funktion

process eller teknik för att uppnå ett resultat.

Anmärkning 1: Metoden/funktionen kan antingen tillhandahållas i innehållet eller så kan man förlita sig på att den tillhandahålls av plattformen eller användarprogram, inklusive hjälpmedel.

Anmärkning 2: Metoden/funktionen måste uppfylla alla framgångskriterier enligt den uppfyllandenivå som angetts.

mänskligt språk

språk som förstås och används för kommunikation mellan människor, genom tal, skrift eller tecken (taktila eller visuella).

Anmärkning: Se även teckenspråk.

namn

text genom vilken mjukvara kan identifiera en komponent i webbinnehållet för användaren.

Anmärkning 1: Namnet kan vara dolt och endast exponeras av hjälpmedel, medan en etikett presenteras för alla användare. I många (men inte alla) fall är etiketten och namnet desamma.

Anmärkning 2: Namn är inte kopplat till name-attributet i HTML.

navigera stegvis

navigera i en definierad ordning genom att flytta fokus stegvis med hjälp av ett gränssnitt för tangentbord.

normerande

krävs för uppfyllande

Anmärkning 1: Man kan uppfylla riktlinjerna på flera olika sätt. De olika sätten definieras och beskriv i detta dokument.

Anmärkning 2: Information som anges som "informativt" eller "icke normerande" är aldrig tvingande för uppfyllande.

nödfall

en plötslig, oväntad situation eller händelse som kräver omedelbar åtgärd för att bevara hälsa, säkerhet eller egendom.

pausad

stoppad på användarens begäran och återupptas inte förrän det begärts av användaren.

presentation

återgivning av innehållet på ett sätt som är möjligt för användaren att uppfatta.

process

en serie handlingar som utförs av en användare där varje handling är nödvändig för att kunna slutföra en aktivitet.

Exempel 1: Framgångsrik användning av ett antal webbsidor på en shoppingsida kräver att användaren tittar på alternativa produkter, priser och erbjudanden, väljer produkter, gör en beställning, ger leveransinformation och betalningsinformation.

Exempel 2: En registreringssida för att skapa konto kräver korrekt slutförande av Turingtest innan man kan få tillgång till registreringsblanketten.

relationer

meningsfulla associationer mellan specifika delar av innehållet.

relativ ljusstyrka

den relativa intensiteten för varje punkt i en färgrymd, normaliserad till 0 för mörkaste svart och 1 för ljusaste vit.

Anmärkning 1: För färgskalan sRGB är den relativa ljusstyrkan av en färg definierad som L = 0.2126 R + 0.7152 * G + 0.0722 * B där R, G och B är definierade som:

  • om RsRGB <= 0.03928 så R = RsRGB/12.92 eller R = ((RsRGB+0.055)/1.055) ^ 2.4

  • om GsRGB <= 0.03928 så G = GsRGB/12.92 eller G = ((GsRGB+0.055)/1.055) ^ 2.4

  • om BsRGB <= 0.03928 så B = BsRGB/12.92 eller B = ((BsRGB+0.055)/1.055) ^ 2.4

och RsRGB, GsRGB, och BsRGB är definierade som:

  • RsRGB = R8bit/255

  • GsRGB = G8bit/255

  • BsRGB = B8bit/255

"^" tecknet är exponeringsoperatören. (Formel tagen från [sRGB] och [IEC-4WD]).

Anmärkning 2: Nästan alla av dagens system för presentation av webbinnehåll förutsätter sRGB-kodning. Om det inte är känt att ett annat färgrum skall användas för att bearbeta och presentera innehåll, så bör utvecklare utvärdera om sRGB:s färgrum kan användas. Om annat färgrum används, se Understanding Success Criterion 1.4.3 .

Anmärkning 3: Om färgförvrängning inträffar efter leverans så används källan för färgvärdet. För färger som är förvrängda vid källan bör medelvärdena för färgerna som är förvrängda används (medel för R, medel för G och medel för B).

Anmärkning 4: Det finns verktyg som gör beräkningarna automatiskt när man testar kontrast och flimmer.

Anmärkning 5: En MathML-version av den relativa ljusstyrkans definition finns tillgänglig.

rent dekorativ

tjänar enbart ett estetiskt syfte; ger ingen information och har ingen funktion.

Anmärkning: Text är enbart dekorativ om orden kan ändras om eller ersättas utan att ändra textens syfte.

Exempel: Omslaget till en ordbok har mycket ljusa slumpmässiga ord i bakgrunden.

roll

text eller nummer genom vilken/vilket mjukvara kan identifiera funktionen av en komponent inom webbinnehåll.

Exempel: Ett nummer som visar om en bild fungerar som en länk, knapp eller kryssruta.

rättsliga åtaganden

aktiviteter där personen ingår juridiskt bindande skyldigheter eller förmåner.

Exempel: Ett äktenskapsbevis, aktiehandel (ekonomiska och juridiska), ett testamente, ett lån, adoption, registrering till värnplikt, ett kontrakt av något slag, etc.

samma funktionalitet

samma resultat när de används.

Exempel: En "sök"-knapp på en webbsida och en "hitta"-knapp på en annan webbsida kan båda ha ett fält för att skriva in ett ord och sedan lista ämnen inom webbplatsen med anknytning till begreppet/ordet som skrivits in. I detta fall skulle de ha samma funktionalitet men inte vara uppmärkta på samma sätt.

samma inbördes ordning

samma inbördes position i förhållande till andra objekt.

Anmärkning: Objekt anses vara i samma inbördes ordning även om andra objekt läggs till eller tas bort från den ursprungliga ordningen. Exempelvis kan man lägga till ytterligare en detaljnivå i expanderande navigeringsmenyer eller så kan en undermeny läggas in i läsordningen.

sammanhangsberoende hjälp

hjälptext som tillhandahåller information som berör den funktion som för närvarande utförs.

Anmärkning: Tydliga etiketter (labels) kan fungera som sammanhangsberoende hjälp.

stor stil (text)

text med minst 18 punkter, 14 punkter fet eller teckenstorlek som skulle ge motsvarande storlek för kinesiska, japanska och koreanska typsnitt.

Anmärkning 1: Typsnitt med ovanligt tunna linjer eller ovanliga kännetecken och egenskaper som minskar igenkänningen av bokstavsformerna är svårare att läsa, särskilt på lägre kontrastnivåer.

Anmärkning 2: Teckenstorlek är storleken då innehållet levereras. Det innefattar inte ändring av storlek som kan göras av en användare.

Anmärkning 3: Den faktiska storleken på tecknen som en användare ser är beroende av utvecklarens definierade storlek och användarens bildskärm eller inställningar för användarprogram. För många vanliga brödtextteckensnitt är 14 punkter och 18 punkter ungefär detsamma som 1.2 och 1.5 em eller 120 % eller 150 % av standardstorleken för brödtexten (förutsatt att grundstorleken är 100 %), men detta behöver kontrolleras för det specifika typsnittet. När typsnittet definieras i relativa mått blir det faktiska antalet punkter som visas beräknat av användarprogrammet . Storleken på punkterna ska hämtas från användarprogrammet, eller baseras på typsnittets egenskaper på samma sätt som användarprogrammet gör, när man utvärderar hur väl detta krav uppfylls. Användare som har en synnedsättning bör vara ansvariga för att välja lämpliga inställningar.

Anmärkning 4: När man använder text utan att ange teckenstorleken så skulle den minsta teckenstorleken för ospecificerad text på vanliga webbläsare vara rimlig storlek att anta för teckensnittet. Om en rubrik nivå 1 renderas i 14 punkters fet eller större på vanliga webbläsare, då skulle det vara rimligt att anta att det är stor text. Relativ skalning kan beräknas från standardstorlekar på ett liknande sätt.

Anmärkning 5: Storlekarna 18 punkter och 14 punkter för latinska tecken är hämtade från den minsta storleken för stor text (14 punkter) och den stora standardteckenstorleken (18 punkter). För andra teckensnitt, såsom de inom de tre stora asiatiska språken kinesiska, japanska och koreanska, skulle de "motsvarande" storlekarna vara den minsta möjliga stora textstorleken som används för dessa språk och den näst största standardtextstorleken.

struktur
  1. Sättet som delarna av en webbsida är organiserade i förhållande till varandra; och

  2. Sättet som en samling webbsidor är organiserade.

stöd för tillgänglighet

stöds av användarnas hjälpmedel samt de tillgänglighetsfunktioner som finns i webbläsare och andra användarprogram

För att användningen av en webbteknik (eller del av en webbteknik) ska anses ge stöd för tillgänglighet måste både 1 och 2 vara uppfyllda:

  1. Sättet som tekniken för webbinnehållet används på måste stödjas av användarnas hjälpmedel. Detta innebär att användningen av webbtekniken har testats för att säkra interoperabilitet med användarnas hjälpmedel på de(t) mänskliga språk som används i innehållet,

    OCH

  2. Tekniken för webbinnehåll måste ha användarprogram med stöd för tillgänglighet som är nåbara för användarna. Detta innebär att minst ett av följande fyra påståenden är sanna:

    1. Tekniken stöds direkt i allmänt distribuerade användarprogram som också har stöd för tillgänglighet (såsom HTML och CSS);

      ELLER

    2. Tekniken stöds i ett allmänt distribuerat insticksprogram som också har stöd för tillgänglighet;

      ELLER

    3. Innehållet finns i en sluten miljö, t.ex. ett universitet eller ett företagsnätverk, där användarprogrammet som krävs för tekniken och som används av organisationen också har stöd för tillgänglighet;

      ELLER

    4. Användarprogram som stödjer tekniken har stöd för tillgänglighet och går att ladda ner eller köpas på ett sätt så att:

      • det inte kostar mer för en person med funktionsnedsättning än en person utan funktionsnedsättning och

      • är lika lätt att hitta och skaffa för en person med funktionsnedsättning som för en person utan funktionsnedsättning.

Anmärkning 1: WCAG:s arbetsgrupp och WC3 specificerar inte vilket eller hur omfattande hjälpmedelsstöd som måste finnas för att webbtekniken ska anses ha stöd för tillgänglighet (Se Level of Assistive Technology Support Needed for "Accessibility Support".)

Anmärkning 2: Webbtekniker får användas på ett sätt som inte har stöd för tillgänglighet om inte sidan förlitar sig på webbtekniken, och webbsidan i det stora hela möter uppfyllandekraven, inklusive Uppfyllnadskrav 4: Teknologier används bara på ett sätt som har stöd för tillgänglighet och Uppfyllnadskrav 5: inte störande uppfylls.

Anmärkning 3: När en webbteknik används på ett sätt som har stöd för tillgänglighet innebär det inte att hela tekniken eller alla användningssätt inom tekniken stöds. De flesta tekniker, inklusive HTML, saknar stöd för minst en funktion eller ett användningsområde. Sidor uppfyller WCAG bara om man kan lita på att användningen av tekniken som har stöd för tillgänglighet möter WCAG:s krav.

Anmärkning 4: När man hänvisar till tekniker för webbinnehåll som har flera versioner så ska de versioner som har stöd vara specificerade.

Anmärkning 5: Ett sätt för utvecklarna att hitta användningssätt inom en teknik som har stöd för tillgänglighet kan vara att konsultera sammanställningar av användningssätt som har dokumenterat stöd för tillgänglighet. (Se Understanding Accessibility-Supported Web Technology Uses.) Utvecklare, företag, teknikförsäljare eller andra kan dokumentera sätt att använda tekniker för webbinnehåll som ger stöd för tillgänglighet. Alla sätt att använda tekniker i dokumentationen behöver uppfylla definitionen "med stöd för tillgänglighet" för webbinnehåll här ovan.

syftet med en länk

typ av resultatet som fås genom att aktivera en länk.

synkroniserad media

ljud eller video som är synkroniserat med ett annat format för att presentera information och/eller med interaktiva tidsberoende komponenter. Med synkroniserad media menas inte den situation där ljudet/videon tydligt är markerat som ett mediealternativ till text.

teckenspråk

ett språk som använder kombinationer av hand- och armrörelser, ansiktsuttryck eller kroppspositioner för att förmedla information.

teckenspråksöversättning

översättning av ett språk, vanligtvis ett talat språk till ett teckenspråk.

Anmärkning: Riktiga teckenspråk är oberoende språk, som inte är besläktade med det talade språket/de talade språken i samma land eller region.

teknologier (för webbinnehåll)

process eller teknik för att skapa kod som kan återges, spelas eller utföras av användarprogram

Anmärkning 1: Som begreppen används i dessa riktlinjer refererar både "webbteknik" och "teknik" till tekniker för webbinnehåll.

Anmärkning 2: Dessa tekniker kan omfatta kodspråk (markup language), dataformat eller programmeringsspråk som utvecklare kan använda separat eller i kombination för att skapa slutresultat som presenteras för användare. Det kan röra sig om allt ifrån statiska webbsidor till synkroniserade mediepresentationer och dynamiska webbapplikationer.

Exempel: Några vanliga exempel på tekniker för webbinnehåll är HTML, CSS, SVG, PNG, PDF, Flash, och JavaScript.

text

teckenföljd som kan tydliggöras automatiskt, och där följden uttrycker någonting i mänskligt språk.

text i form av bild

text som har framförts i en icketextform (t ex en bild) för att kunna åstadkomma en speciell visuell effekt.

Anmärkning: Detta inkluderar inte text som är en del av en bild som innehåller ytterligare innehåll som är visuellt betydelsefullt.

Exempel: : En persons namn på en namnbricka i ett fotografi.

textalternativ

Text som är automatiskt associerad med innehåll som inte är text eller hänvisas från text som är automatiskt associerad med innehåll som inte är text. Automatiskt associerad text är text vars placering kan tydliggöras automatiskt utifrån innehållet som inte är text.

Exempel: En bild på ett diagram beskrivs i form av text i stycket efter diagrammet. Det korta textalternativet för diagrammet visar att en beskrivning följer.

Anmärkning: Se förstå Textalternativ för mer information.

textbeskrivningar

synkroniserat visuellt- och/eller textalternativ för både talad och icketalad auditiv information som behövs för att kunna förstå innehållet av media.

Anmärkning 1: Textbeskrivning liknar dialogundertext men textbeskrivning förmedlar inte bara yttrad dialog utan även motsvarande ljudinformation som inte är en dialog. Detta för att kunna förstå programinnehållet. Textbeskrivning inkluderar ljudeffekter, musik, skratt, information om vem som talar och plats.

Anmärkning 2: Stängda textbeskrivningar är likvärdiga texter, och kan sättas på och stängas av.

Anmärkning 3: Öppna textbeskrivningar är alla textbeskrivningar som inte kan stängas av. Till exempel om textbeskrivningen är en visuellt likvärdig bild av text inbäddad i en video.

Anmärkning 4: Textbeskrivningar ska inte försvåra eller dölja relevant information i videon.

Anmärkning 5: : I vissa länder kallas textbeskrivning för subtitles. I Sverige används oftast undertext eller textremsa.

Anmärkning 6: Ljudbeskrivningar kan, men behöver inte, textas eftersom de är beskrivningar av information som redan är presenterad visuellt.

textblock

text med mer än en mening i följd.

tvetydig för användare i allmänhet

syftet (Vad länken leder till för något) kan inte fastställas utifrån länken och all information på webbsidan som presenteras för användaren samtidigt som länken (dvs. läsare utan funktionsnedsättning skulle inte veta vad en länk gör förrän de aktiverar den).

Exempel: Ordet apelsiner i följande mening "En viktig exportvara är apelsiner" är en länk. Länken kan leda till en sida med information om apelsiner, en definition, ett diagram över mängden apelsiner som exporteras eller ett fotografi av människor som skördar apelsiner. Till dess att länken aktiveras är samtliga användare osäkra om länkens innehåll. Personer med funktionsnedsättning är inte missgynnade.

uppfyllande

att uppfylla alla krav som framställs i en specifik standard, riktlinje eller specifikation.

uppfyller ett framgångskriterium

framgångskriterium bedöms inte som "underkänt" om det tillämpas på sidan.

uppsättning av webbsidor

samling av webbsidorsom har ett gemensamt syfte och som skapats av samma utvecklare, grupp eller organisation.

Anmärkning: Olika språkversioner är att betrakta som olika uppsättningar webbsidor.

utökad ljudbeskrivning

ljudbeskrivning som lagts till en audiovisuell presentation genom paus av videon så att det finns tid till att lägga till ytterligare beskrivning.

Anmärkning: Denna teknik används bara när innebörden av innehållet i videon skulle förloras utan utökad ljudbeskrivning och pauserna emellan dialog/berättelse är för korta.

webbsida

en resurs som inte är inbäddad och som hämtats från en enda URI med hjälp av HTTP, samt varje annan resurs som används i återgivningen eller är tänkt att återges tillsammans med den huvudsakliga resursen i ett användarprogram.

Anmärkning 1: Även om någon "annan resurs" skulle återges tillsammans med den huvudsakliga resursen så skulle de inte nödvändigtvis behöva återges samtidigt.

Anmärkning 2: För att räknas som en webbsida måste en inte inbäddad resurs finnas med i det som definieras för att kunna uppfylla dessa riktlinjer.

Exempel 1: En webbresurs inklusive alla inbäddade bilder och medier.

Exempel 2: Ett webbmejlprogram byggt med hjälp av asynkron JavaScript och XML (AJAX). Programmet finns enbart på http://example.com/mail, men inkluderar inkorg, kontakter och kalender. Länkar eller knappar finns för att visa inkorgen, kontakterna eller kalendern, men detta ändrar inte programmets URI.

Exempel 3: En anpassningsbar portalsida, där användare kan välja vilket innehåll som ska visas från ett antal olika innehållsmoduler.

Exempel 4: När du skriver in http://shopping.example.com/ i din webbläsare så kommer du in i en interaktiv filmliknande shoppingmiljö där du visuellt går runt i en affär, plockar ner produkter från hyllorna och lägger i en visuell kundvagn framför dig. Ett klick på en produkt gör att den visas upp med ett faktablad bredvid. Detta kan vara en webbplats som bara består av en enda sida eller en enda sida inom en webbplats.

video

tekniken för rörliga eller sekvenspresenterade foton eller bilder.

Anmärkning: Video kan bestå av animerade- eller fotografiska bilder eller både och.

visningsyta

yta där användarprogrammet presenterar innehåll.

Anmärkning 1: Användarprogrammet presenterar innehåll genom en eller fler visningsytor. Visningsytor omfattar fönster, ramar, högtalare och virtuella förstoringsglas. En visningsyta kan innehålla andra visningsytor (till exempel nästlade ramar). Gränssnittskomponenter som skapats av användarens programvara såsom prompt, menyer och varningar är inte visningsytor.

Anmärkning 2: Denna definition är baserad på User Agent Accessibility Guidelines 1.0 Glossary.

visuellt anpassningsbar

teckensnitt, storlek, färg och bakgrund kan ställas in.

Bilaga B: Tack till

Denna sektion är informativ.

Denna publikation har tagits fram delvis med hjälp av federala medel från U.S. Department of Education, National Institute on Disability and Rehabilitation Research (NIDRR) under kontraktsnummer ED05CO0039. Innehållet av denna publikation reflekterar inte nödvändigtvis U.S. Department of Education:s linjer och åsikter, inte heller antyder nämnandet av varumärkesnamn, kommersiella produkter eller organisationer att de rekommenderas av USA:s regering.

Ytterligare information gällande deltagande i Web Content Accessibility Guidelines arbetsgrupp (WCAG WG) finns på Working Group home page.

Deltagare aktiva I WCAG WG vid publiceringen

  • Bruce Bailey (U.S. Access Board)

  • Frederick Boland (NIST)

  • Ben Caldwell (Trace R&D Center, University of Wisconsin)

  • Sofia Celic (W3C Invited Expert)

  • Michael Cooper (W3C)

  • Roberto Ellero (International Webmasters Association / HTML Writers Guild)

  • Bengt Farre (Rigab)

  • Loretta Guarino Reid (Google)

  • Katie Haritos-Shea

  • Andrew Kirkpatrick (Adobe)

  • Drew LaHart (IBM)

  • Alex Li (SAP AG)

  • David MacDonald (E-Ramp Inc.)

  • Roberto Scano (International Webmasters Association / HTML Writers Guild)

  • Cynthia Shelly (Microsoft)

  • Andi Snow-Weaver (IBM)

  • Christophe Strobbe (DocArch, K.U.Leuven)

  • Gregg Vanderheiden (Trace R&D Center, University of Wisconsin)

Andra, tidigare aktiva WCAG WG deltagare och andra som bidragit till WCAG 2.0

Shadi Abou-Zahra, Jim Allan, Jenae Andershonis, Avi Arditti, Aries Arditi, Mike Barta, Sandy Bartell, Kynn Bartlett, Marco Bertoni, Harvey Bingham, Chris Blouch, Paul Bohman, Patrice Bourlon, Judy Brewer, Andy Brown, Dick Brown, Doyle Burnett, Raven Calais, Tomas Caspers, Roberto Castaldo, Sambhavi Chandrashekar, Mike Cherim, Jonathan Chetwynd, Wendy Chisholm, Alan Chuter, David M Clark, Joe Clark, James Coltham, James Craig, Tom Croucher, Nir Dagan, Daniel Dardailler, Geoff Deering, Pete DeVasto, Don Evans, Neal Ewers, Steve Faulkner, Lainey Feingold, Alan J. Flavell, Nikolaos Floratos, Kentarou Fukuda, Miguel Garcia, P.J. Gardner, Greg Gay, Becky Gibson, Al Gilman, Kerstin Goldsmith, Michael Grade, Jon Gunderson, Emmanuelle Gutiérrez y Restrepo, Brian Hardy, Eric Hansen, Sean Hayes, Shawn Henry, Hans Hillen, Donovan Hipke, Bjoern Hoehrmann, Chris Hofstader, Yvette Hoitink, Carlos Iglesias, Ian Jacobs, Phill Jenkins, Jyotsna Kaki, Leonard R. Kasday, Kazuhito Kidachi, Ken Kipness, Marja-Riitta Koivunen, Preety Kumar, Gez Lemon, Chuck Letourneau, Scott Luebking, Tim Lacy, Jim Ley, William Loughborough, Greg Lowney, Luca Mascaro, Liam McGee, Jens Meiert, Niqui Merret, Alessandro Miele, Mathew J Mirabella, Charles McCathieNevile , Matt May, Marti McCuller, Sorcha Moore, Charles F. Munat, Robert Neff, Bruno von Niman, Tim Noonan, Sebastiano Nutarelli, Graham Oliver, Sean B. Palmer, Sailesh Panchang, Nigel Peck, Anne Pemberton, David Poehlman, Adam Victor Reed, Chris Ridpath, Lee Roberts, Gregory J. Rosmaita, Matthew Ross, Sharron Rush, Gian Sampson-Wild, Joel Sanda, Gordon Schantz, Lisa Seeman, John Slatin, Becky Smith, Jared Smith, Neil Soiffer, Jeanne Spellman, Mike Squillace, Michael Stenitzer, Jim Thatcher, Terry Thompson, Justin Thorp, Makoto Ueki, Eric Velleman, Dena Wainwright, Paul Walsch, Takayuki Watanabe, Jason White.

Bilaga C: Referenser

Denna sektion är informativ.

CAPTCHA
The CAPTCHA Project, Carnegie Mellon University. Projektet finns online på: http://www.captcha.net.
HARDING-BINNIE
Harding G. F. A. and Binnie, C.D., Independent Analysis of the ITC Photosensitive Epilepsy Calibration Test Tape. 2002.
IEC-4WD
IEC/4WD 61966-2-1: Colour Measurement and Management in Multimedia Systems and Equipment - Part 2.1: Default Colour Space - sRGB. May 5, 1998.
sRGB
"A Standard Default Color Space for the Internet - sRGB," M. Stokes, M. Anderson, S. Chandrasekar, R. Motta, eds., Version 1.10, November 5, 1996. Ett exemplar av detta arbete finns tillgängligt på: http://www.w3.org/Graphics/Color/sRGB.html.
UNESCO
International Standard Classification of Education, 1997. Ett exemplar av standarderna finns tillgängliga på: http://www.unesco.org/education/information/nfsunesco/doc/isced_1997.htm.
WCAG10
Web Content Accessibility Guidelines 1.0, G. Vanderheiden, W. Chisholm, I. Jacobs, Editors, W3C Recommendation, 5 May 1999, http://www.w3.org/TR/1999/WAI-WEBCONTENT-19990505/. Den senaste versionen av WCAG 1.0 finns tillgänglig på http://www.w3.org/TR/WAI-WEBCONTENT/.